År 2000 så råkade Roland Gustafsson (74) ut för en olycka på sitt lantställe i Näshulta. Han fick skaftet på en skottkärra rakt i sitt vänstra öga och miste sin syn. Idag är det 21 år sedan det hände och Roland mår bra, men har en ögonprotes istället för ett öga på vänster sida. Det innebär att han är så kallad enögd och ser bara med ett öga i sin vardag.

För några veckor sedan träffade jag honom, för att ta en utomhusfika nu i corona tider. 

Då passade jag på att ställa lite frågor som jag länge har undrat över, om hur det är att ha en synnedsättning i samhället idag. 

Har du upplevt några fördomar om din syn?

-Ja, det har hänt flera gånger. En del personer jag mött har t ex haft svårt att förstå att jag klarat av både gymnasie- och högskoleutbildning, eller att jag sköter mitt hushåll själv.

Du är har ett öga att se med, hur har det påverkat dig?

-Med ett öga har man bara halva synfältet och det är speciellt jobbigt i början. Att lära sig vända mer på huvudet än vad den gör som

har två ögon. Det händer också att jag inte uppmärksammar personer eller föremål på den sidan där ja saknar öga.

Använder du något hjälpmedel i vardagen för synen?

-I datorn använder jag ett program som förstorar bilden. Jag har också ett program, talstöd, som jag kan använda för att få texter upplästa.

Talstöd med syntetiskt tal använder jag också i min smarta telefon. När jag reser eller är på främmande platser kan jag behöva använda en kikare för att läsa

skyltar på tågstationer eller gatuskyltar och husnummer. För att läsa tryckt text har jag ett elektroniskt förstoringsglas. Det är bara lite större än en mobiltelefon, så

jag kan ha den i fickan, t ex är jag handlar. Bra för att kolla priser och annan information .

Vad är ett tillgängligt samhälle för dig?

-Svårt att ge en heltäckande beskrivning, men här är några exempel på sådant som skulle underlätta för mig och många andra:

– att jag kan röra mig fritt t ex i stadsmiljö och känna mig trygg tack vare ledstråk, och bra orienteringspunkter.

– att information finns i ett format som jag kan ta del av. Ett exempel på det är att bussar ska ha utvändiga och invändiga utrop , då jag inte kan läsa av buss nummer eller skärmen med hållplatser inne i bussen.

– att textremsan på TV skall läsas upp vid behov.

Har du några strategier i vardagen? 

Vi som har haft synnedsättningen från tidig ålder har utvecklat många strategier för att vårt liv ska vara så likt seendes som möjligt. Jag menar att vi gör det andra gör , men på ett annorlunda sätt.

Vi använder vår hörsel och känsel mer och vi tränar ofta upp vårt minne för att t ex slippa skriva upp en sak eller komma ihåg vägen . Den som ser kan ju enkelt ta in omgivningen vilket vi inte kan.

 Innan vi skiljdes åt, var vi överens om att trots en kraftig synnedsättning så går det att leva ett gott liv och ha rolig.

Text & Foto: Malin Nilsson