Lucie Riad och Agneta Scharp från Länsstyrelsen svarar på Ibrahims frågor för artikel i Eskilstuna folkhögskola tidning

Lucie arbetar på Länsstyrelsen i Södermanlands län, med arbetsuppgifter om integration och nyanlända till Sverige. Hon är från början utbildad geolog.

Agneta arbetar på Länsstyrelsen i Södermanlands län. Agneta är arkeolog och har tidigare jobbat med arkeologiska utgrävningar och karterat fornlämningar på olika platser i Sverige.

T.v Agneta Scharp t.h Lucie Riad Foto: Ibrahim Ibrahim

Kan ni berätta till oss kort om er organisations idé och arbete? 

På vår hemsida beskrivs Länsstyrelsen så här: Sverige består av 21 län och i varje län finns en länsstyrelse. Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet och samtidigt ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska ha ett statligt helhetsperspektiv i sitt arbete och samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Vi ska också följa utvecklingen och informera regeringen om länets behov.

Hur kom ni på idén om att använda forntida monument och monument i fusionsprocessen? 

Agneta, som är arkeolog har länge märkt att folk tycker att det är spännande att veta mer om fornlämningar och arkeologi. Speciellt om de fornlämningar som finns nära där man bor. Men det finns väldigt lite information och berättelser om fornlämningar i Sverige.  Lucie, som arbetar med Integrationsfrågor, och jag tänkte att det vore ett bra sätt för både dem som bott länge i Sverige och dem som flyttat hit nyligen, att få träffas och prata med varandra. Och då skulle just fornlämningar i närområdet kunna vara en bra plats att träffas på och en rolig sak att prata om.  

De flesta av dem som delar denna turnering process med er kommer från olika länder och har kommit nya till Sverige.  Finns det inga svårigheter att kommunicera och dela idéer med varandra? 

Det bästa är ju att de grupper vi vandrar med består av både inrikes och utrikes födda människor. Så att alla får träffa nya vänner att prata med.

Ibland har några varit oroliga för att det skulle vara svårt att förstå det som berättas. Men jag tror att det alltid har löst sig genom att den som berättar pratar långsamt och att de som har svårt med språket får hjälp med tolkning av dem som kan lite mer. Det har alltid funkat bra och det blir mycket roligare! För då börjar alla prata mer med varandra. Och alla känner sig fria att ställa frågor. Så det är BRA om alla inte förstår allt, för då inleds samtalen!

Så det är BRA om alla inte förstår allt, för då inleds samtalen!

4-När ni går runt kommer ni utsätter några av Sveriges gamla arv, till exempel svenskt mode, musikinstrument och mat. Har ni märkt att era gäster lockade till den här saken och hur? 

Vi har försökt att välja olika teman att prata om, tex mode och kläder, mat man ätit förr och äter nu på olika platser, lekar man lekt och leker nu och olika instrument, människor sätt att vara och husdjur och jakt djur. Sådana saker som människor tänker på idag och som människor säkert också tänkte på för länge sedan, i forntiden. Jag tror att kläder och mat har varit det de flesta gillat att prata om. Då tycker många att det är roligt att prata om varför man klär sig på olika sätt och hur olika moden såg ut förr i tiden, och ser ut nu för tiden. Och det är roligt att prata om ovanliga maträtter som man ätit förr i tiden och som man äter på olika platser i världen nu för tiden.

Vi pratar om olika saker, teman, på alla våra vandringar. Eftersom vi vandrar på samma platser varje år tänkte vi att det ändå ska kunna vara intressant att följa med flera gånger.  Och vi har haft flera medvandrare som har följt med många gånger varje år.

5-Var är gränserna för turer som ni gör och varför dessa platser i synnerhet?  Planerar ni att göra dessa turer i andra olika delar av Sverige i framtiden? 

Vi har bestämt att vi ska göra våra vandringar till olika fornlämningar som ligger nära staden där många människor bor. Syftet är att det ska vara lätt för alla att ta sig dit även om man inte har en egen bil. Människor ska kunna gå eller åka buss till våra mötesplatser.

Det betyder att vi inte väljer de allra mest sevärda eller spännande fornlämningarna i de olika kommunerna, eftersom dessa kanske ligger långt borta i skogen. Istället kan det bli lite mer oansenliga fornlämningar som vi besöker. Men vi har lärt oss att det är historien om de olika fornlämningarna man berättar och pratar om som är viktig, snarare än att varje fornlämning ska vara iögonfallande.

Vilka resultat har uppnåtts för er från början till nu när det gäller ny integration i svensk kultur?

Rent allmänt kan man säga att genomförandet av vandringarna har lärt oss var svårigheterna respektive möjligheterna ligger i att åstadkomma integration. Under själva vandringarna märker man att människor interagerar med varandra. Ibland mycket och ibland litet. Detta är en del av det hela.

Det viktigaste resultatet har dock legat i vårt samarbete med ideella föreningar, t ex språkvänner, folkhögskolor, hembygdsföreningar, naturskyddsföreningen, ABF och tjänstemän i kommunerna när vi har planerat, genomfört och utvärderat vandringarna. Vi har gemensamt undersökt ett sätt att skapa integration, men också haft tillfälle att utbyta idéer om hur integration kan åstadkommas på andra sätt och genom samarbete. Vi har haft tillfälle att diskutera svårigheter och möjligheter och utbytt erfarenheter med varandra. Detta har förmodligen förbättrat både forntidsvandringarna och sättet att nå fler människor med inbjudningarna. Men det har också lett till integration mellan alla samarbetspartner. En person har till och med fått jobb genom detta samarbete.

När man samarbetar är alla delaktiga och en hög grad av sammanhållning skapas, vilket gör projektet jämlikt och skapar integration. Delaktighet är en mycket viktig aspekt och det försöker vi tillsammans med medarrangörerna skapa även under själva forntidsvandringarna, t ex genom att be deltagarna berätta om egna upplevelser, framträda på något sätt eller hjälpas åt med fikat.

Eftersom vi har anordnat vandringar under flera år på flera platser börjar idén bli känd. Vi hoppas kunna sprida våra broschyrer, som berättar om vandringslederna, så att fler människor själva vill leda egna vandringar eller bara ta med sig familjen eller bekanta och gå en egen promenad. En del av dem som kommer på vandringarna berättar att de har gjort just det. När man känner till litet om platsens historia känner man sig mer förankrad där. Man har också det gemensamt med andra i närheten som känner samma förankring. Många nyanlända är förvånade över våra små och till synes oansenliga fornlämningar. Det bidrar också till stoltheten över sina egna storslagna lämningar.

Ytterligare en aspekt är att när en grupp människor samlas för att dela ett intresse (det kan vara forntiden, naturen eller att vandra) omdefinieras de till personer med andra egenskaper än sådant som har med härkomst, ålder eller kön att göra. Det underlättar också integrationen. Ett antal personer som har deltagit på våra vandringar kommer tillbaka gång på gång just på grund av detta intresse. Till slut blir man en grupp där flera personer känner varandra litet grann. Det är också integration.

Gör ni också nytta av dina gästers upplevelser?

Länsstyrelsen har haft nytta av forntidsvandringarna på flera olika sätt. Det är det lärorikt att se hur vandringarna, berättandet, diskussionerna, framträdandena och annat fungerar i praktiken. Att tänka ut något och planera går ju ofta bra, men att sedan genomföra det är betydligt svårare. Forntidsvandringarna har gett oss en uppfattning om hur svårt det är att framförallt locka nyanlända till vandringarna. Att vistas ute och promenera längre sträckor i grupp kan verka konstigt och svårt för många människor om man inte är van eller behärskar språket så bra.

Deltagare i vandringarna har själva berättat om saker de känner till eller har upplevt. Det har varit mycket intressant för oss från länsstyrelsen och bidragit till ökad kunskap om både de platser som har besökts under vandringarna och givetvis även om andra platser i andra länder. Exempelvis kunde en dam berätta om hur det var, i ett bostadsområde vi besökte, när hon var barn. En annan person kunde berätta och visa hur traditionella klädedräkter såg ut från hans del av världen.

Våra broschyrer har varit användbara för dem som inte förstått det som berättats. Det har varit roligt att upptäcka hur hjälpsamma deltagarna själva har varit när det gäller tolkning åt varandra. Det hade varit betydligt svårare utan detta.

Länsstyrelsen har också haft stor nytta av samarbetet med medarrangörerna både när det gäller det kulturhistoriska arbetet och integrationsarbetet. Värdefulla kontakter och en trevlig och öppen samarbets atmosfär har skapats som underlättar även i andra sammanhang.

De kunskaper och den generositet som medarrangörer och engagerade privatpersoner har haft är ovärderlig. Inte minst du själv, Ibrahim, har ju bidragit till forntidsvandringarna med tolkning och förklaringar, arkeologiska kunskap, musikframträdande, dina filmer och din entusiasm. Andra har kunnat locka många deltagare, hittat personer som kan bidra på olika sätt, gjort affischer, satt upp affischer, upplåtit samlingslokaler och en massa annat. Tack för det!

Hur påverkade Corona på era jobb och turer?

Under Corona Pandemin har behovet av att kunna samlas kanske varit större än annars. Då passar det särskilt bra att vistas utomhus. Vi har bara genomfört en vandring under år 2020 och det var när man fick vara högst 50 personer tillsammans. Just detta år hade vi tänkt att samarbeta med SFI, men det blev omöjligt när distansundervisning infördes.

Det som var krångligt under den enda vandringen var egentligen själva fikat då det ju inte gick att servera och bjuda varandra på kaffe. Det gjorde det litet svårare att få igång samtal. Det blev även litet svårare då vi stannade till vid platser eftersom alla behövde hålla avstånd och vi nödgades använda mikrofon och högtalare, vilket försvårade diskussioner mellan deltagarna.

Huvudidén med vandringarna är att människor ska kunna mötas och få kontakt med varandra. Om det ska kunna genomföras med det syftet måste upplägget ändras. Såsom varande statlig myndighet ska inte Länsstyrelsen uppmuntra till samlingar eller resande över huvud taget.

Vad tänker ni att ni vill utveckla i framtiden? 

• Vi skulle vilja kompletterat våra sex olika vandringar med tre till så att det finns en i varje kommun i Södermanlands län.

• Det skulle vara intressant att undersöka hur ett samarbete med SFI skulle kunna ordnas. Det har vi inte hunnit med ännu.

• Sedan kan man alltid utveckla innehållet med olika typer av framträdanden som talar till andra sinnen såsom musik, diktläsning, teater eller annat.

• Flera vandringar kan också tas fram på nya platser och nya broschyrer som följer med det.

• Det vore roligt att kunna sprida broschyrerna till skolor och till turiststationer när de nu ändå är framtagna på flera språk.

• Slutligen vore det fint att kunna ta fram ett metodstöd så att flera människor skulle kunna använda våra broschyrer och själva skulle vilja gå ut och leda egna vandringar.

Text&foto: Ibrahim Ibrahim