Tobias Ehlin
Jag har intervjuat Ina Omma, en glödande aktivist och flitig taleskvinna i frågor som rör samisk kultur och identitet. Hon bor tillsammans med sin man och hennes hund i Skellefteå. Den 6 februari firas den samiska nationaldagen bland samer över hela Norden. Datumet, den 6 februari, valdes för att hedra minnet av det första samiska landsmötet i Trondheim 1917.
– Jag är både taggad och nervös inför årets nationaldag. Jag kommer hålla i föreläsningar, digitala möten och äta extrema mängder, god, fet samisk mat, säger Ina
Kolten är ett annat viktigt inslag i hyllandet av samisk kultur. Ina arbetar själv med slöjd och skapar oändligt vackra alster enligt samisk tradition.
– Den samiska slöjden är jag i kontakt med varje dag. Både jag och min man slöjdar och vi har vår gemensamma verkstad en gata ner från vår bostad.
Hantverket har hon i princip lärt sig på egen hand. Men blev introducerad till tenntråds-broderi av en äldre släkting när hon var liten.
– Då var jag inte speciellt intresserad och övergav det ganska snabbt. Inte förrän i vuxen ålder tog jag upp det igen! Den äldre släktingen är tyvärr död sedan några år tillbaka och jag tänker ofta på att jag önskar att jag kunde visa för henne vad det hon introducerade mig till betyder för mig idag, säger Ina.
För Ina är slöjden dels ett sätt att praktisera den samiska kulturen på, men också ett sätt att komma i kontakt med hennes förfäder, kommande generationer och henne själv. Att slöjda har en lång tradition inom samisk kultur.
– Att sitta med ett broderi i händerna och veta att detta har våra förfäder ägnat sig åt, på samma sätt som jag, och det har pågått från generation efter generation sedan urminnes tider, är en ganska häftig känsla. Jag håller kulturarvet levande, får kontakt med min samiska identitet och kommer att föra detta vidare för nästa generation att förvalta i sin tid i den samiska historien, berättar Ina
Text: Sofia Lundgren
Med slöjden som redskap