Ina Omma är inte bara duktig på att slöjda, hon driver också ett Insagramkonto och föreläser om samisk kultur och identitet, vilket har väckt stor uppmärksamhet bland både samer och icke-samer. Hon varvar personliga erfarenheter av att vara same med teoretiska diskussioner om rasism och normstrukturer som präglar vårt samhälle.  

Hennes föreläsningar fokuserar till största del på samisk identitet ur olika perspektiv, vilket har kommit att bli hennes hjärtefråga. Det kan tillexempel handla om missuppfattningar och fördomar om vem som är same. Både föreläsningarna och inläggen på Instagram genererar diskussion, reflektion och egna berättelser från följare och deltagare. 

 – Jag hade en massa tankar jag ville uttrycka och dela med mig av, som jag dittills nästan bara delat med min man. Jag provade att skriva ett inlägg (på Instagram) och märkte att det fick mycket uppmärksamhet, jag blev då tillfrågad att skriva ett gästinlägg på ett större, antirasistiskt konto. Sedan tog det fart! Någonstans visste jag att jag inte är ensam om behovet att prata om dessa svåra och tabubelagda ämnen i Saepmie, men att jag skulle få ett sånt stöd, i princip fritt från motstånd, hade jag inte kunnat drömma om. Det betyder mycket, att känna att jag faktiskt gör någonting som betyder något.

Samerna har erkänts som urfolk och på många sätt har deras situation förbättrats efter århundraden av förtyck från såväl stat och myndigheter som enskilda individer. Men rasismen mot samer har inte upphört och än idag är det många som tvingas utstå hot, trakasserier och hat.

Diskrimineringsombuds-mannen publicerade en rapport 2008 där samers efterenhet av rasism och diskriminering lyfts fram. Resultatet av rapporten visar bland annat att samer blir utsatta för nedlåtande rasistiska kommentarer och kränkningar samt diskriminering på arbetsplatsen, som har ett samband med etnisk tillhörighet. Detta gör att vissa samer inte kan tala samiska offentligt eller klä sig i kolt eftersom man är rädd för våld eller verbala påhopp. 

Ina menar att vi är långt ifrån att kunna försonas med vår koloniala historia och ser det som sin plikt att försöka sprida kunskap om vad samer fått och får utstå. Men okunskapen

är utbredd och det är inte enkelt att motarbeta rasismen. 

– Samer och samisk kultur lyfts inte nämnvärt i svensk undervisning och det finns många svenskar som inte ens vet om att vi existerar. Det man inte har någon vetskap om är det också svårt att intressera sig för. Därför är det så värdefullt att så många ändå tar ansvar för sitt eget kunskapssökande och min upplevelse är att många vill veta, lära sig och förstå 

– Samer och samisk kultur lyfts inte nämnvärt i svensk undervisning och det finns många svenskar som inte ens vet om att vi existerar.

– Ina Omma

Men även om Ina är positiv till det stora intresset hos människor att lära sig mer anser hon att det inte räcker för att få bukt med rasismen och det blir extra problematiskt då ansvaret om att utbilda tillslut hamnar på samerna själva. 

– Jag hoppas att Sverige snart börjar ta sitt ansvar så att vi i fortsättningen inte ensamma tvingas utbilda allmänheten om oss själva. Det handlar ju om vår överlevnad och det är fel på så många sätt att den belastningen läggs på oss.

Sverige har vid flera tillfällen fått internationell kritik från FN, OECD och Europarådet för att samers rättigheter inte respekterats och Ina hävdar att förhållandet mellan staten och samer fortfarande är mycket sårig. Genom att inte väcka medvetenhet om samers utsatta situation och dessutom inte erkänna urfolkets rättigheter menar Ina att staten gjort ett tydligt ställningstagande i frågan

 – Jag anser att det är ett aktivt ställningstagande mot samer, av varje sittande regering, som inte ratificerar ILO-konventionen och ger oss tillgång till våra rättigheter som urfolk. Sverige bryter mot mänskliga rättigheter och jag kan inte med ord beskriva vilken skam det är för hela det svenska folket. 

ILO konventionen handlar om samers rättigheter som urfolk. Den bygger på att riktlinjerna från FN:s övriga rättighetsdeklaration även ska tillämpas på urfolk. Att ratificera konventionen skulle innebära att staten binder sig rättsligt till att efterfölja de rättigheter man kommit överens om. Men på grund av att man inte rett ut frågetecken om vilken mark som samerna ska ha rätt till och vem som ska omfattas av rättigheterna har konventionen inte ratificerats.  

Text: Sofia Lundgren 

Foto: Ina Omma (istagram)