Kan en äta den där?

Visste du att det på skolans innergård odlas växter som är fullt ätbara och visste du att just dessa växter på vår innergård är ätbara. Annica Gustafsson berättar lite mer om vad som finns och varför vi odlar själva på innergården. Om du som går på skolan själv skulle vilja engagera dig i någon odling så kan du höra av dig till Ulf Renholm och se vad just du kan göra.

Intresset för att odla sin egen mat ökar och coronapandemin har fått människor att fundera mer på sårbarheten i den industriella matproduktion. Att få vara kreativ, arbeta med kroppen och återhämta sig tillsammans med naturen är andra saker som gör odling så fantastiskt. 

Men det är en hel del arbete också. I alla fall om det ska bli någon skörd. Varje år behöver frön sås, vattnas och bli rensat på ogräs. Eller behövs kanske inte det? Tänk om det finns växter som kommer tillbaka år efter år, som tål  mindre skötsel och som dessutom går att äta? 

De allra flesta av de grönsaker vi äter är ettåriga eller på sin höjd tvååriga. Alltså, de lever ett år och nästa säsong måste det sås nya fröer för att kunna skörda. Tänk till exempel på tomat, morot och sallat. I naturen finns det gott om växter som lever år efter år, dessa kallas perenna vilket betyder fleråriga. Även i trädgårdar finns det gott om fleråriga växter, blommor och buskar. Det är kanske inte allmänt känt att många av de perenna växterna även är ätliga. Några exempel på perenna växter som också går att äta är kärleksört vilken är jättegod att ha i sallader eller funkians skott som på våren kan ätas ungefär som sparris och dagliljornas blommor är söta och goda att ha i en sallad. 

Och det stannar inte där, det finns mängder med andra fleråriga växter som kan odlas specifikt för att äta. Kajplök och luftlök är exempel på fleråriga lökar. Lungrot och rankspenat kan användas på samma sätt som vanlig spenat och det finns till och med fleråriga kålsorter; strandkål är ett exempel. 

Förutom att de fleråriga växterna minskar vår egen arbetsbörda är det också bra för jorden och det mikroliv som lever och arbetar där. Ju mindre vi stör jorden desto mer kan livet i jorden frodas och bidra till nedbrytning och frigörning av de näringsämnen som växterna behöver för att växa. Vi låter alltså mikrolivet jobba för oss, smart eller hur! 

I våras planterades ett antal perenna ätliga växter på skolans innergård. Kanske har du smakat någon av dem? Förhoppningen är en levande innergård som inte kräver så mycket skötsel men som ändå kan ge oss massor med saker att äta. En av tankarna med odlingen på innergården är att skapa ett lärande kring växter och odling, kanske mynnar det ut i en sommarkurs eller har du själv en bra idé om vad skolan skulle kunna tänkas göra? ◼

Text: Annica Gustafsson Foto: Ulf Renholm

Print Friendly, PDF & Email