På grusgården utanför Färg och Forms vackra trähus i det kulturmärkta området Rademachersmedjorna möts vi av deltagare från Eskilstuna Folkhögskolas estetiska kurs K2. K:et står för konst och tvåan berättar för oss att det är andra året på den estetiska linjen på skolan. Vi möts av lagom spända och taggade deltagare och vi bjuds på tilltugg och något alkoholfritt men festligt i glaset. Det märks att deltagarna är lite smått spända över hur deras utställning ska tas emot. De har trots allt arbetat stenhårt i ett helt år med att kreera allsköns olika verk. Känslan känns igen att det kan vara nervöst och spännande att lämna ut sig så med att ställa sina kreationer till allmän beskådan. Efter ett trevligt och välkomnande bemötande styr vi kosan in i det vackra trähuset som huserar Färg och forms galleri för att ta en liten titt på utställningen. 

Victor Lindholms hund ”Kurt”
Mia Salomonssons t.v över varandra ”Fantastiska” och Värdefulla” t.h ”Magnifika”. längst t.h Jana Berglinds ”Johannes blir lack”

Innanför dörrarna på det vackra sekelskifteshuset knarrar det gamla men fina trägolvet under fötterna. I husets, för oss besökare, öppna tre rum huserar klassen K2:s slututställning. Det räcker med att ta steget över tröskeln in i det första rummet för att bli totalt knockad av den kreativitet som samtliga deltagare besitter. Verk efter verk skjuter rakt in i själen på betraktaren. Vad som porträtteras och förmedlas är vida spritt. 

Kenneth Petterssons vaser ”Grön”, ”Svart” och ”Vulkan”

På väggarna i rummen sitter akvareller, tryck av olika slag, oljemålning och 3d print. På piedestaler och på golven står det fantastiska figurer och vaser. Kenneth Petterssons vackra vaser är i sig själva väl värda besväret att ta sig till färg och form. I hörnet av rum nummer 3 står tre vackra alster i keramik signerade Kenneth Pettersson. Alla tre fångar in betraktaren och du ser på de böljande formerna och funderar på vad det är som händer och den höga men väldigt opraktiska vasen med den smala smala halsen står som en keramisk fyr som får en att tänka på halsringar. 

Anna Lindströms ”Accessoarer för barnuppfostran”

I rummet bredvid hänger Anna Lindströms ”Accessoarer för barnuppfostran”. Den nakna kvinnan som sitter på den röda dalahästen tillsammans med till synes två svarta sopsäckar framför talar mycket om vår samtid. Det känns som att konstnär Anna Lindström vill sträcka upp fulfingret till sin samtid och säga att tiden är ur led, sopsäckarna representerar miljö och klimathotet, dalahästen representerar svenska traditioner och den nakna kvinna står för genusdebatten och kampen om jämställdhet. Att kvinnan sitter naken kan tolkas som att kvinnan är stark och återtar sin rätta plats i samhället och att hon sitter på den traditionella dalahästen är en kung-fu spark till alla de högervindar som blåser kallt där ute. 

Det mest glädjande är att det har blivit en fysisk utställning trots nuvarande situation. Det är också lite vemodigt, en slututställning innebär ju ett slut på något tyvärr.”

Det skulle kunna skrivas spaltmeter om de olika verken, de som är framlyfta är endast några få exempel på alla alster som finns på utställningen och alla förtjänar ett omnämnande. Resten lämnas åt besökaren själv att ta del av. 

Michael Arayas skulptur ”Ledsen”

Ett kort samtal med några av deltagarna på K2 får oss att förstå att året i skolan inte enbart inneburit ett utvecklande av sina estetiska färdigheter. Det verkar som att flera av deltagarna har fått med sig så mycket mer av utbildningen än själva den estetiska verksamheten. Flertalet av de tillfrågade säger sig att de lärt sig något nytt om sig själva. Om det så bara kan vara att det går att kombinera konsten med det fyrkantiga vardagslivet och att pengar inte är allt här i livet. 

Mikael Hyvönens 3d printade verk ”CEil”

Patric Danielsson och Anton Engvall, lärare på utbildningen känner sig nöjda över utställningen och allt det arbete som deltagarna gjort.
”Deltagarna i Konst 2 har fint material och de har jobbat bra med hängning och montering och allt det andra som hör till när man gör en utställning. Det är fler moment än en kan tro. Det mest glädjande är att det har blivit en fysisk utställning trots nuvarande situation. Det är också lite vemodigt, en slututställning innebär ju ett slut på något tyvärr.”

På frågan om vad det här coronaåret inneburit för dem som lärare säger de
”Träsmak och frustration över det digitala. Det är tur att vi har Tamara som hjälper oss med databiten. Det positiva med Zoom och den typen av undervisning är att deltagare ibland kan vara med i undervisningen trots att deltagaren av anledning inte kan vara fysiskt på plats. Men det vi (till exempel) mister detta läsår är all de spontana och informella samtal om varför och hur vi jobbar med konst som hela tiden uppstår då vi är på skolan, de här viktiga informella samtalen om konst som sker utanför lektionstid, alla småsnack som händer i mellanrummen.”

Nu lämnar dessa deltagare skolan och det blir lite tommare utan dem, men fler är på väg in och vad har vi att vänta i framtiden både av nya och gamla deltagare? Klart är att flera av årets deltagare kommer fortsätta att synas i konstsammanhang så håll ögon och öron öppna. 

Fakta slututställningen 
Utställningen håller hus i form och färgs trähus i Rademachersmedjorna. Utställningen hänger  fram till och med den 6/6 och är öppen för allmänheten. Galleriet är öppet från 12:00 till 18:00 onsdag till fredag och under lördag och söndag  är det öppet mellan 11:00 till 16:00. Gratis entré.

Text&foto: Tobias Ehlin